Med havsutsikt från sängkanten kunde jag blicka västerut och fundera på ordnyanser i Edith Södergrans dikter, liksom rapp rytmnen i Ann-Helen Attianeses. Pjäxorna, ylletröjorna och de tjocka strumporna kunde jag lämna i kappsäcken, för på ön blommade rosorna. I alla fall på ett ställe.
Om nätterna lystrade jag till - det susade i väggarna, stånkade i rören, gnäggade i taken. Fast det var ändå inte skrämmande, för jag var ju trots att på 1800-talet och då låter det så. Jag kan varmt rekommendera mina kollegor i världen att söka sig till Sveaborg,
S.A."




